Lördag 12 dec

Just nu sitter jag på ett lyxigt hotellrum i Phoenix. Eller kanske inte riktigt. Men nästan. Jag tror jag ska berätta allt från början.

Denna helg lämnar alla tjejerna huset. Steph, Ylva, Tina, Sandra och Maria åker hem till Sverige Catherine, Erica och Linnea ska till Hawaii. Jag däremot hade ingenstans att ta vägen ett tag. Bo ensam i huset i tio dagar kändes ju inte som en större hit, så jag (eller egentligen mamma) frågade våra släktingar i Anaheim (typ L.A.) om jag kunde få stanna hos dem. Men de skulle vara i Phoenix (Arizona) i deras nybyggda hus över vintern. Då var alternativen åka hem till Sverige i sista sekund eller åka till Phoenix.  Alt. två fick det bli!

Så visade det sig att en av mina amerikanska kompisar bor i Phoenix, och han skulle köra hem när skolan var över. Vilket sammanträffande! Det slutade med att jag hängde på honom på den 8 timmar långa roadtrippen.

Dagen började med att säga hejdå till alla. Nu kommer vi aldrig mer bo tillsammans i det här huset! Som tur är så kommer jag träffa dem ändå i vår, och jag kommer bo ganska nära de flesta av dem. Men vad kontigt det kommer kännas att inte träffa dem på över en månad! Man har ju sett dessa ansikten varje dag i fyra månader nu..!

Runt elva kom Cole och hämtade upp mig i sin truck. Tusen kramar till tjejerna och sen var vi iväg!

Konstigt nog kändes det som att 8 timmar bara var en timme. Det spöregnade när vi åkte genom L.A. men när vi kom ut i den Arizonska öknen så slutade det.

Don och Dolores skulle hämta upp mig hos Cole och sedan åka hem till dem som ligger ca en halvtimme norr. Så runt 7 på kvällen kom vi fram. Jag hade frågat Cole om han bodde i ett stort hus och han svarade ”Naa, not really”. Sure, dude. Efter två grindar så kom vi fram till ett mansion. Jahapp. (Kanske inte som Hugh Hefners, men jämfört med mitt lilla hus hemma i Sverige så var det ett mansion).

Sen när jag åkte med Don och Dolores (och Eric deras son var också med) så säger Dolores någonting i stil med ”Our house is not this big/nice”. Yea, sure. Kanske inte lika stort, men fortfarande stort och superfint! Helt nybyggt och… jättefint. De har inte alla rum möblerade än, så det ser lite tomt ut på vissa ställen, men det är verkligen… superfint.

Jag måste nypa mig ibland och undra om jag drömmer. Hur har jag ha sån tur som får uppleva sånt här? Maria är lycklig efter den här väldigt bra dagen!

God natt!


Någonstans efter L.A. ute i öknen.


Det var hur många vindkraftverk som helst!


Taget genom det tonade sidofönstret, men det gav en ganska cool effekt :)


Öken.


Mer öken.


Det här var utsikten i nästan 5 timmar! Fast helt ok :)


Chaffisen Cole :)


Mitt rum hos Don och Dolores!
Sängen är underbar...



Badrummet


Jag, trött som få.


Kommentarer
Postat av: Ilse

Wow wow wow, rummet ser ju jättefint ut, skönt att du har släkt så att du inte behöver åka hem till regniga Sverige ( ja snön försvann igen)

2009-12-13 @ 23:43:26
Postat av: Elin

Nej, det är ju massa snö ute :( lycko dig din bajskorv!

2009-12-16 @ 09:42:24

Skriv kommentaren här:

Namn:
Kom ihåg mig!

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0